Mariedamm förr
Lite historia och annat om Mariedamm
"Herrgården"
Historik om Mariedam, citerat ur Mariedams-Posten från år 1903:
"En rik holländare vid namn Louis De Geer erhöll som pant för till
kronan gifna penningförsträckningar år 1619 en mängd hemman inom
Nerike och Östergötland. 22 dec 1643 förvärfvade han genom utbyte
och mellangift af 1,112 Rdr 17 öre specie äganderätten till
Trehörning, Håkantorp och Önabo. Vidare köpte han Dammen,
Skeppshult, Blackfäll, Tillefäll, Kätstorp, Solberga, Runsala,
Björnfall och Abbeboda jämte en del skatteräntor för 7,841 Rdr 29
öre 14 3/4 penningar specie. Köpebrefvet utfärdades af drottning
Kristina den 17 aug 1648. Björnfall gick sedan ifrån honom.
Samtidigt kom han äfven i besittning af Skyllberg men
kringliggande hemman. Louis De Geer grundlade Godegårds säteri
(men bodde icke där), anlade Finspångs kanongjuteri och uppförde
Skyllberg.
Han dog 19 juli 1652, 65 år gammal. Han hade 14 barn och af dem
öfvertog Johan De Geer Godegård, Dammen och Skyllberg och byggde
omkring 1683 Trehörnings masugn. Johan De Geer var född i
Amsterdam 1632, dog 1696, 64 år gammal och ligger begraven i
Godegårds kyrka.
Hans änka Sara De Geer sålde 1704 Godegård och Damsgodset till sin
äldste son Jean De Geer d.y. Hon bebodde dock Godegård som
änkesäte till sin död 1714, då sonen ditflyttade. Tidigare hade
han ett antal år bebott Dammen, där han låtit uppföra den första
ståndsmässiga mangårdsbyggnaden. Hans första maka, kusinen Sara
Maria De Geer, en dotter till Louis De Geer d.y. å Finspong, hade
dött 1699, och den andra, Maria Christina Bülow, avled 1713. Till
sina båda fruars åminnelse ändrade han Dammens namn till Mariedam.
Vid Jean De Geers död 1740 övertogs Godegård och Mariedam av
äldste sonen Johan Carl De Geer och dennes svåger, brukspatronen
Nils Bergenstråhle, vilka utlöste sina medarvingar. 1750 övertog
De Geer svågerns andelar och blev ensam ägare till släktdomänen.
Han avled dock redan 1752, efterlämnade änkan Althéa Maria De
Geer, född De Besche, som förvaltade egendomen för sina nio
omyndiga barns räkning. Fru Althéa Maria avled 1764, och under de
närmast följande tio åren ägdes Godegård och Mariedam av ett
släktkonsortium. Den 13 april 1775 såldes Godegård och Mariedam
till direktör Johan Abraham Grill, son till göteborgsköpmannen,
direktören i Ostindiska kompaniet Abraham Grill. Släkten Grill
"var från Holland inflyttad i början af 1600-talet, vid samma tid
som Louis De Geer". Till Holland hade Grillarna kommit via
Augsburg från Genua, där ätten varit adlig och burit namnet
Grillo. Stamfader för den svenska ättgrenen blev "riksguardien",
dvs chefen för Rikets myntverk, Anthony Grill d.ä., död 1675. En
av dennes sonsöner, stockholmsköpmannen Johan Abraham Grill (d.ä.)
grundade det burgna Grillska handelshuset och var vid Gustaf III:s
statskupp 1772 en av monarkens finansiärer.
Johan Abraham Grill var sedan 1772 gift med Ulrica Lovisa Lüning,
som efter sin makes död 1792 överlevde honom ända till 1824. Hon
var en av det gustavianska tidevarvets herrgårdsfruar i stor stil.
Sonen brukspatron Anton Wolter Grill övertog 1804 förvaltningen av
Mariedamm. Vid ett 1814 förrättat arvskifte tillföll Mariedam
Johan Abraham Grills sjätte son, protokollssekreteraren i Kungl.
Maj:ts kansli Fredrik Wilhelm Grill, född 1784.
Protokollssekreterare Grill, som var gift med Regina Christina
Nordenfelt, bebodde Mariedam 1814-1827. Han avled 1861. Fredrik
Grills fjärde son, Andreas Gustaf Grill, född 1827, blev 1851
förvaltare å Mariedam. Han var 1870-72 samt 1876-77 ledamot av
riksdagens andra kammare och verkade som riksdagsman kraftigt för
järnvägsbygget Hallsberg-Motala. Han var gift första gången med
Charlotte Didron, död 1861, andra med Wendela Ihre, död 1869,
tredje med Eva Lorichs, död 1926. Andreas Grill avled 1889 i
Örebro (Trehörnings Masugn blåstes ned en försommardag 1889, samma
dag brukspatron Grill fördes till sista vilan. "Den store
metallurgen och hans hytta följdes åt i liv och död.") Hans
familjegrav reddes ej på någon kyrkogård utan på en kulle med
utsikt över hans kära Mariedam, som han "helt och hållet
omskapat". När 1880-talets svåra kris satte in, mäktade
bruksbolaget, vars ekonomi försämrats genom en misslyckad
tackjärnsaffär på England, ej stå rycken. 1888 såldes Mariedam med
underlydande till bröderna Gustaf och Ivan Svensson, vilka samma
år överläto egendomen på Skyllbergs Bruks Aktiebolag.
Mariedamsgodsets senare historia är gemensam med Skyllbergs."
Ortsnamnet Mariedam ändrades den 1 jan 1960 till Mariedamm. (med 2
"m" på slutet)
Samhället
Utdrag ur boken "Några drag ur Lerbäcks historia" av Gustaf
Sahlström, utgiven år 1936.
/Vi ska idag låta Mariedam, ett invid den täcka sjön Skirn vackert
beläget samhälle, passera revy för våra blickar. Före järnvägen
(färdig 1872) fanns det icke många ställen i Mariedam, men
Skirnstugan och gamla skolan funnos.
Intresset i det gamla Mariedam rörde sig kring Mariedams bruk, de
Geerarnas och Grillarnas kära Mariedam. Dams masugn var en
bondmasugn och Trehörning en brukspatronernas masugn. Bergsmännen
och underhavande under bruket fraktade malm, kol och "limsten"
till masugnarna och tackjärn från desamma.
Bland de första, som uppförde byggnader i samhället, voro
bergsmannen C.G.Jansson och nämndeman C.V.Bergqvist. C.G.Jansson
byggde det hus, sonen kamrer Th.Carlsson nu bebor och äger.
Samtidigt byggde hr C.V.Bergqvist det hus, där dottern fru
Vallström drivit hotellrörelse.
Järnvägen kom till stånd år 1872 och något senare den byggnad, som
äges av lärarinnan Greta Lundqvist. Lika gammal som denna byggning
är den byggnad, som stationskarlen F.Lundkvist uppförde. Där
mejeriet nu ligger, hade bryggare Pettersson ett bryggeri. Efter
bryggeriet blev det garveri. Störste fordringsägaren kamrer
K.A.Englund köpte huset av hr Sandberg och sålde det för cirka 23
år sedan till det nybildade andelsmejeriet. Våren 1936 beslutade
mejeriföreningen sig för en nybyggnad av mejeriet.
Under årens lopp har den ena byggningen byggts efter den andra.
Utom privathus ha vi skolan, församlingshemmet, ordenshuset m.fl.
byggnader. Under de sista åren har i samhället bedrivits en livlig
byggnadsverksamhet. Herr Karl Vallström har uppfört tvenne hus.
Fru Tea Malmborg har låtit uppföra ett nytt vackert hus, i vilket
telegrafverket hyr lokal för telefonstation. Handlanden
H.Cederqvist har uppfört en större och urmakaren Harry Schjölin en
mindre villa.
Telefonstationen är ansluten till Askersunds växelstation. För att
erhålla telefonstation sattes år 1897 såsom minimum 13 abonnenter.
I Mariedam fanns det endast 8, varför man fick öka ut med 5 från
Zinkgruvan. Nu finnas 37 abonnenter.
För varuutbytet är väl sörjt. Emil Eriksson hade speceriaffär i
Bergqvists hus i många år. Han sålde affären till Mariedams
handelsbolag, som sedan byggde huset mitt emot, där affären ännu
pågår.
Kamrer Th.Carlsson började affär 1899 och höll på i 30 år, då
svågern Josua Andersson övertog affären. Kooperativa affären
började år 1927. H.Cederqvist öppnade egen affär 1933 och byggde
nytt 1935. Fru Tea Malmborg har modeaffär, firman Bröderna
Andersson driver skoaffär.
I fråga om penningplacering var kamrer Th.Carlsson ombud för
Örebro Enskilda Bank under åren 1907-1918. Sistnämnda år köpte
Skandinaviska Kredit AB upp Örebro Enskilda Bank och bildade eget
kontor i Mariedam. Denna bank är f.n. platsens enda. Svenska
Handelsbanken arbetade i Mariedam åren 1918-1930.
Om religiösa föreningar och deras arbete är utförligt talat på
andra ställen i denna bok. Vi erinra blott om Mariedams
församlingshem, om Missionsförsamlingen, om Pingstvännernas
församling, om ordensarbetet. Givetvis äger ett samhälle som
Mariedam både idrotts- och badstuförening. Badstun var färdig
1934. Frekvensen bland badande har varit stor, men är här som på
många orter störst bland herrarna.
För matfrågan och kroppens välbefinnande är väl ordnat. Fru
Wallström har haft hotellrörelse, och fru Anna Cederqvist och fru
Nancy Karlsson idka kaférörelse.
För sjukvården är sörjt i så motto, att distriktssköterskan är
bosatt i Mariedam.
I Mariedams samhälle finnes intet överflöd på industri. Fabrikör
Johan Klingberg har smedja för tillverkning av klackjärn, men
rörelsen drives f.n. i mindre skala. Herr Oskar Andersson driver
kvarnrörelse (1 par stenar och en vals), och herr Harry Schjölin
har sen år 1934 urmakerirörelse. Skjutsstationen i Mariedam
upphörde år 1925./
Fakta efter detta:
Mariedam namnändrades till Mariedamm den 1 jan 1960.
Mejeriet nedlades 1965.
Skolan nedlades 1966.
Konsum nedlades 1967.
Stationen nedlades 1971, stationshuset är nu rivet.
Posten, som startade med en poststation den 15 dec 1873 och blev
en postexpedition den 1 okt 1955, nedlades 1972.
Skolan
Utdrag ur "Några drag ur Lerbäcks historia" av Gustaf Sahlström
1936:
/Den första skolan i Mariedam byggdes åren 1864-1865 och öppnades
höstterminen 1865. August Andersson valdes till lärare den 30 juni
1865. Andersson bodde i den nyuppförda skolhusbyggnaden och hade
på södra gaveln 1 rum och kök samt ett mindre rum på övre botten.
Det var trångt för den stora barnrika familjen, men Andersson var
en tålig man. Lönerna voro små, och man fick vänja sig vid att
försaka. År 1873 erhöll Andersson i likhet med ett par andra av
församlingens lärare 100 Rdr Rmt. utöver laglig lön. Två år senare
är han uppe i 600 kronors lön. År 1882 hade han 700 kr, kofoder
och vedbrand. Ersättning för kofoder utgick fr.o.m. år 1884 med 90
kr. Andersson var glad och vänsäll samt humoristisk. Han ägde goda
kunskaper och intresserade sig ganska mycket för svensk historia
och naturkunnighet. Han var varm nykterhetsvän. Någon disciplinär
kraft var han ej. Det berättas, att skolrådets ordf., själv en
disciplinkarl, en dag allvarligt manade A. att hålla efter barnen
och se till att disciplinen bleve bättre. Andersson lyssnade
tålmodigt på förmaningen, men när den var slut, tog han upp sin
snusdosa, öppnade locket och frågade, om det behagades en pris.
Vad gjorde nu ordf.? Jo, med en spjuveraktig glimt i ögat tog han
en pris ur den framräckta dosan.
Småskolan: År 1888 beslutade församlingen av handlanden
C.G.Jansson, N Björnfall, hyra en lägenhet vid Mariedams station
för småskolan samt till bostad år lärarinnan för ett pris av 70 kr
per år. Det är samma lokal som nu äges av kamrer Th.Karlsson.
Denna lägenhet var första småskolan i Mariedam. Lärarinna var
Augusta Johansson. 1890 antogs Gustava Lovisa (Visen) Hansson,
Skyllberg, som lärarinna. Hon stannade som lärarinna i 4 år och
blev sedan gift med ingenjör Kaleb Schjölin, Karlskoga. Efter
fröken Visen Hansson kom Tekla Löfgren 1894-1898. Fröken Löfgren
var från Göteborg. Hon satte pli på pojkarna och fordrade, att de
skulle vara artiga och hövliga. Efter fröken Löfgren blev Elin
Rehnberg lärarinna vid småskolan. Hon tjänstgjorde åren 1899-1909.
Sedan hon slutat i skolan, blev hon gift med handlanden Josua
Andersson. Elin Rehnberg efterträddes år 1910 av Maria Eriksson,
som ännu 1936 tjänstgör i Mariedam.
Folkskolan: August Andersson avgick 1896 med pension och till
vikarie utsågs Karl Viktor Bonde från Sundborn. Den 30 jan 1897
valdes till folkskollärare Karl Gideon Hempel från Sunne. Hempel
var en ovanligt nitisk och dugande lärarekraft. Hans undervisning
sjönk aldrig ned till slentrian, ty han arbetade självständigt och
prövade nya metoder. Såsom lärare och gammal nykterhetskämpe hörde
han till pionjärerna, som arbetade med mursleven i den ena handen
och svärdet i den andra. På äldre dagar utförde herr Hempel ett
förtjänstfullt och betydande kommunalt arbete och var i Lerbäcks
kommun en av förgrundsfigurerna. År 1906 anställdes Ebba
Pettersson som biträdande lärarinna. Hempel efterträddes som
folkskollärare av Johan Martin Hedenborg år 1919.
Den nuvarande skolan byggdes 1903-1904 och man flyttade in i
oktober 1904. Det gamla skolhuset inköptes av Statens Järnvägar
och gjordes å detsamma diverse förändringar för att sedan använda
det som betjäningshus. Det mindre huset d.v.s. lärarebostaden blev
efter köpet av St. Järnvägar bostad åt banmästaren./
Skolundervisningen i Mariedamm lades ned 1966 och därefter har
skolbyggnaden använts som Fritidsgård.
Foto på affären vid sekelskiftet.
"ICA-butiken"
Historik om affären:
Grundades år 1864 av C G Jansson, ursprungligen bonde och dessutom
morbror till den kände litteraturprofessorn Erik Hjalmar Linder.
Under de första åren drev Jansson affären hemma på gården
Lassafall. Sortimentet var brett och omspände det mesta från
matvaror till smide. När järnvägen kom och Mariedam fick en egen
järnvägsstation blev det naturligt att också affären flyttade från
bondgården till det lilla samhället. År 1899 tog sonen Teodor
Karlsson över affären och han drev affären i 30 år till år 1929 då
svågern Josua Andersson blev rörelsens innehavare. Josua fick inte
uppleva någon längre tid som egen företagare, han avled efter 5 år
och sönerna Jonne och Rune fick ta vid. Jonne hade ännu inte
fyllt 21 år och Rune var bara 18 år, därför fick modern Elin
officiellt stå för firman till en början, men i praktiken var det
ändå de båda bröderna som drev och skötte butiken. I 48 år kämpade
"Josuapôjka" tillsammans med affären. När de började var deras
affär en av fyra dagligvarubutiker, när de slutade med pensionens
rätt var de ensamma kvar.
/Utdrag ur Länsposten 20/9 1984/
Affären helt nedlagd år 2000.